undviker

undviker

[²'un:dvi:ker]

undvek undvikit undvik! undvika

verb

избегать

(med avsikt) hålla sig borta från, avhålla sig från

undvika öppen strid--избегать открытой схватки, уклоняться от открытого столкновения

undvika att äta fisk--стараться не есть рыбу